Bågalidens naturreservat

Ett högt berg med ca 100 hektar urskog. Skogen domineras av gran

som nära toppen på 530 m ö h är av fjällskogskaraktär. På högsta

punkten finns en raststuga och härifrån är utsikten milsvid. Reservatet

ligger intill Angsta. Vik av väg 352 mot Vändåtberget och sväng

söderut väster om Locksta. Skyltat.
 
 

Gammtrattens naturreservat

Gammtratten är ett av kommunens högsta berg på 578 m och på

toppen kan man uppleva fjällkänsla med fjällbjörkar och

hällmarkstallskog. Spännande sluttande myrar med mycket lågor och

död ved möter dig på norrsidan och i söder bergsbranter med

gammtallar, brandspår, sällsynta skalbaggar, spår av björn och lo samt

hotade vedsvampar och lavar.

Området är ej tillrättalagt för friluftsliv och skall upplevas precis så

orört som det är.

Reservatet kan nås från en skogsbilväg som går öster ut strax norr om

byn Norrtjärn. Det är skyltat från Björna-Tegelträskvägen.

Insektsvärlden är rik i Gammtrattenområdet med den mycket sällsynta

stora barkplattbaggen som verklig raritet. Den är akut utrotningshotad

inte bara i Sverige utan i världen och har inom reservatet en av sina få

förekomster i Sverige. Gammtratten är på 734 ha och omfattar bergen

Lill-Tratten, Gammtratten och Siberget. Reservatet förvaltas av

Skogsvårdsstyrelsen.
 

Hemlingsåns utterreservat

Uttern hotas av utrotning i vårt land. Detta reservat har bildats för att

utterstammen längs ån ska kunna leva vidare. Reservatet omfattar

hela Hemlingsån och sjöarna i vattensystemet uppströms Hemling vid

väg 352 norr om Björna.Mer information
 

Kålhuvudets naturreservat

Gammal skog 325-510 m ö h med en mosaik av stora myrar. Granskog dominerar. På de högsta

partierna blir den av fjällskogstyp med ett stort inslag av knotiga och buskliknande björkar. Areal

770 hektar. Övernattningsstuga vid Västerhus-Rödmyran. Stigslinga. Tag av från väg 352 mot

väster 10 km norr om Björna. Vik av på första skogsbilvägen mot höger och följ den rakt fram till

slutet. Skyltat.
 

Stockholmsgata

Stockholmsgatans naturreservat ger en storskalig naturupplevelse med branta kanjonväggarna,

gammal naturskog, jättegrytor, grottor, stenblock, död ved, trolska tjärnar mm. Bildningen av

denna urbergskanjon skedde vid den senaste nedisningens slutskede för ca 9 000 år sedan när en

isälv störtade i ett mäktigt vattenfall ner i dalgången och flera uppdämda issjöar tömdes på vatten.

Vid länsgränsen mot Åsele lappmark ligger Stockhomsgatans naturreservat. Området nås söder ifrån

genom en skogsbilväg som tar av från vägen mellan Lägsta och Kalvbäcken och följer Kalvbäcken

upp till vändplanen vid Stockholmsgatan.

Stockholmsgatan är värt ett besök både sommar, höst och vinter. Från början av juni är det barmark

medan det nere i kanjonbotten finns kvar vissa snöfläckar till långt in i juli. Skidutflykter i

omgivningarna till Stockholmsgatans naturreservat rekommenderas under högvintern och

vårvintern. Från vändplanen går en stig upp till kanjonen. Efter några minuters vandring når man

Uvtjärn med sitt svarta vatten som i en gryta mellan lodräta klippstup. Här finns en

övernattningsstuga med vedkamin. Stugan är öppen hela året och har 2 bäddar.

Stigen fortsätter sedan norrut och in i Lappland och upp efter den ena kanjonväggen med upp till 40

m höga väggar. Var försiktig och gå ej nära kanjonstupen, speciellt i vått väder. Efter 1,5 km:s

vandring når man en rastplats i kanjonens överdel. Reservatet är på 28 ha och förvaltas av

Skogsvårdsstyrelsen. Det kan också nås från Lapplandssidan från byn Lakasjö och området norr om

kanjonområdet har höga naturkvaliteter och är väl värda ett besök.
 
 

Trolltjärns naturreservat

Trolltjärn ligger idylliskt insprängd mellan stupande bergväggar och har gett reservatet sitt namn.

Här kan man uppleva känslan av att vandra i 250 årig urskog. Själva tjärnen har bildats av

vattenerosion från en isälv på liknande sätt som Stockholmsgatan längre upp i Lägstaåns dalgång.

Tjärnen är djup, närmare 12 m och på ena klippvägen har en stenåldersmänniska avbildat en lyckad

jakt.

Reservatet ligger på båda sidor om Lägstavägen.

Trolltjärn kan besökas under alla årstider även om försommaren och hösten kanske är de vackraste

perioderna. På vintern kan man åka skidor i området.

Spår av utter ses vintertid vid Lägstaån i reservatet. Denna mark var tidigare öppen mark och här är

ån flottledsrensad. Spår av fyra kojor, troligen flottarkojer finns också här. Ett stort stenfält finns vid

ån längst i väster och vittnar om den isälv som gick fram är i istiens slutskede.

I början av 1990-talet upptäcktes en hällmålning på den ena bergväggen i Trolltjärn. . Målningen

föreställer älgar och beräknas vara från slutet av stenåldern.

Vid rastplatsen finns en spånglagd stig som du kan följa ner till tjärnen. För den törstige flanören

finns en kallkälla vid rastplatsen. Reservatet är på 56 ha och förvaltas av Skogsvårdsstyrelsen.
 
 

Vändåtbergets naturresevat

Reservatet som är ca 300 hektar är nästan helt orört och skogen omkring 300 år gammal. Förutom

variationsrik tallskog, granskog och blandbestånd finns mindre myrar och tjärnar. Det är främst

bränderna som format skogens utseende. Stigslinga och liten övernattningsstuga vid

Inner-Abborrtjärn. Vägvisning från bl a väg 352 söder om Studsviken.Mer information

Vändåtbergets hemsida
 

Granliden

Granliden är ett så gott som orört och stiglöst skogsområde i

nordsluttning, vettande mot Vändåtberget. Vägen till Svartsjö gränsar

området i norr. Sluttningen består av fuktstråk och raviner med rik

förkomst av asp, sälg och fjälltolta. Andra karaktärsväxter är

björnbrodd, skogsfru, smaldunört och fjällskära. Av tickor finns bl.a.

doftticka, rosenticka och gränsticka. På gamla sälgar växer bålar av

lunglav samt den sällsynta skrovellaven. Skalbaggsfaunan är

intressant med Sveriges rikaste förekomst av den akut hotade Större

Barkplattbaggen.

Holmen Skog äger det ?? ha stora området och har avsatt det som

hänsynsområde, vilket innebär att det förblir orörd
 
 

Lockstamon

Ett så kallat Högsta.Kustlinjen.-delta, där forntida isälvar har avlagrat stora mängder

finpartiklar i det dåvarande havet. Idag är den horisontella deltaplatån

genomskuren av djupa, meandrande raviner, bildade av Gideälvens

biflöden Flärkån och Lägstaån. Här finns även dödisgropar och

flygsanddyner. Söder om Studsviksberget möts ett par rullstensåsar.

Överhuvudtaget är området naturskönt och inte minst intressant ur

geologisk synvinkel.
 
 

Stora Tällvattnet

En sjösystem beläget mitt i det geologiskt intressanta Aspselefältet, ett

komplex av deltabildningar från slutet av istiden. Deltat är bildat på

samma sätt som Lockstamon lite längre söderut. Förutom det stora

och 15 meter djupa Stora Tällvattnet finns i området flera mindre sjöar,

vattenfyllda kittlar åtskilda av smala åsryggar. Sjöarna är badvänliga

och fungerar som rastlokaler för flyttfåglar. Gideälven med tillhörande

kanotled rinner genom Stora Tällvattnet.
 
 

Storberget

Storberget ligger på lapplandsgränsen efter vägen längs Flärkån mot

Björnlandets nationalpark och är omväxlande, bördigt och föga

påverkat av skogsbruk. Sydsluttningen har ett mosaikartat utseende

med urskogsartad tallskog och granskog. Inslaget av gammeltallar är

stort liksom grova tallågor.

Toppen av berget är kargare och här växer en höjdlägesgranskog med

stort inslag av björk.

Ett 25-tal rödlistade vedvampar har hittats, bl.a. urskogsticka (enda

fyndet i kommunen), lappticka, gränsticka, blackticka, rynkskinn,

rosenticka, tallticka, stor aspticka, samt tickan Ceraceomarulius

albostramineus som bara har hittats på ett tiotal platser i Sverige.

Bland sällsynta lavar har noterats arter som skrovellav och violettgrå

tagellav.

Björn, mård och lavskrika förekommer på Storberget. Holmen Skog

äger området och kommer att lägga ett frivilligt skydd inom kort.